Min hund!

Gick förbi en second-hand-butik härom dagen och fick syn på en hund i fönstret. Jag blev småkär och gick in och frågade vad den kostade. "Femtio kronor" sa expiditiösförsäljardamen. Jag tackade för informationen och sa att jag skulle fundera på det. Dennis sa åt mig att vi inte lever på 30-talet och att jag har råd med en onödig pryl för 50 kr. Men det var själva grajjen. Att gå där och flukta och önska att man kunde köpa ,men ändå inte göra det. Det är inte alltid bra att man kan köpa nästan vad man vill.
Så var det ju när man var liten... då fick man spara ihop till minsta lilla. Kommer ihåg att jag sparade mina pengar till godis och när jag väl fått ihop till godis så sparade jag på godiset. Tillslut hade jag värsta feta påsen i min lilla hjärtformade handväska. En väska som jag oförståndigt lät ligga i bilen. och såklart blev det inbrott i den bilen och gissa vad dom snodde?! Min väska med min fetto-godispåse! Inget annat! Bara den!

Jaja, iallafall... idag låtsades jag att jag samlat ihop de där 50 kronorna och så gick jag in å köpte min porslinshund. Den är jätteful. Me like.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0